Kansanedustaja Johan Kvarnströmin vappupuhe

Bästa vänner, hyvät ystävät,

Idag, på Arbetarrörelsens internationella dag, firar och demonstrerar människor världen över för jämlikhet, frihet och solidaritet. För mänskliga rättigheter, rättvisa och hållbarhet. För frihet och demokrati.

Det är ord som behöver lyftas högt och ljudligt i denna tid, en tid av motstridigheter.

Det är utan tvekan en hård tid på många sätt, för den regelbaserade världsordningen, för arbetares rättigheter, för alla de som är på flykt, för alla de som har det allt kämpigare i sin vardag, och det är en kritisk tid med tanke på natur och klimat.

Samtidigt är det här en tid av möjligheter och framsteg. Parallellt med ett överflöd av information och desinformation lever vi i en tid av mer samlad kunskap än någonsin. Det finns förutsättningar att lösa flera problem samtidigt, för att skapa ett mer välmående samhälle.

Det kräver aktivitet. Det kräver att vi kämpar tillsammans. Det kräver att vi står upp mot orättvisor och för fram alternativ. Att vi inte bara är emot den iskalla högervåg med inslag av ett slags nyfascism som sveper över västvärlden utan att vi samtidigt talar högt om allt vi står för, våra förslag för att lösa problem och skapa ett på alla sätt mer hållbart och blomstrande samhälle.

Här i Dragsvik är stämningen denna festdag förstås alltid mer dämpad, av historiska skäl. För att sorg och smärta är närvarande. För att vi minns och hedrar dem som dog. För att det är som det står på den ingraverade metallplattan här vid minnesmärket:

”Tärkeämpää kuin se mitä muistamme on se mitä emme saa unohtaa. Viktigare än det vi minns är det vi inte får glömma.”

Vi måste lära av historien för att den inte ska upprepa sig. För att se hur långt vi har kommit. För att ha starkare övertygelse om gemenskapens betydelse, och om fredens avgörande roll som förutsättning för allt det goda då vi blickar framåt.

Hyvät kuulijat, ystävät,

Suomella ei mene tällä hetkellä hyvin. Tämän toteaminen ei ole synkistelyä, vaan tosiasioiden tunnistamista.

Meillä on EU:n korkein työttömyysaste, konkurssien määrä on korkea, ja jonot ruoka-apuun kasvavat. Köyhyys, mukaan lukien lapsiköyhyys, on lisääntynyt. Asunnottomien määrä kasvaa.

Valtion velka kasvaa ilman, että varoja käytetään riittävästi sote-palveluihin, järkeviin investointeihin, luonnonsuojeluun tai koulutukseen. Monien nuorten tulevaisuudenusko on heikentynyt.

Tähän tarvitaan muutos mahdollisimman nopeasti.

Orpo–Purran hallituksen tämän kevään kehysriihen perusteella on selvää, että maan oikeistohallitus ei aio muuttaa linjaansa, vaikka tulokset ovat karuja.

Ei ole siis ihme, että kaksi kolmasosaa suomalaisista on tyytymätön oikeistohallitukseen.

Hallituspuolueet väittävät, ettei uskottavia vaihtoehtoja ole ja ettei oppositio olisi esittänyt omia ratkaisujaan. Tämä ei pidä paikkaansa – olemme tehneet niin ja teemme jatkossakin. On myös syytä muistaa, että hallituksen epäonnistunut työllisyys- ja talouspolitiikka on tehnyt tilanteesta entistä vaikeamman.

Osa oikeistosta väittää, että on epäjohdonmukaista arvostella leikkauksia ja samalla hyväksyä finanssipoliittinen sopimus, niin sanottu velkajarru. Mutta jos joku siitä piittaa vähiten, niin hallitus, joka pitää itsepintaisesti kiinni veronalennuksista, joista suurituloiset hyötyvät eniten – myös suhteellisesti. Jos hallitus suhtautuisi vakavasti taloudelliseen vastuuseen, se luopuisi suunnittelemastaan, yli 800 miljoonan euron vuosittaisesta yhteisöveron alennuksesta.

Bästa vänner,

Tänk: Redan med att inhibera de mest problematiska skattesänkningarna, de som gynnar välbärgade och storföretag, skulle vi från och med nästa år kunna stoppa nedskärningar i social- och hälsovård och utbildning för långt över en miljard euro och ändå anpassa ekonomin mer än regeringen gör.

Orpos regering har helt enkelt gett upp. Den håller inga krismöten för att åtgärda massarbetslösheten. Den blundar för nedskärningarnas negativa konsekvenser och överskattar de så kallade dynamiska effekterna av skattesänkningar.

Nu skulle det behövas krafttag för att tackla arbetslöshetskrisen. Speciellt oroväckande är att långtidsarbetslösheten och ungdomsarbetslösheten ökar. Det finns mångfaldigt fler arbetslösa än lediga arbetstillfällen.

I denna tid behöver vi riktade skattelättnader mer till låg- och medelinkomsttagare, stärka socialskyddet och bland annat införa skyddsbeloppet på arbetslöshetsersättning och bostadsbidrag.

Vad vi inte behöver är lagstiftning som skapar mer osäkerhet i arbetslivet och ökar risken för graviditets- och föräldraledighetsdiskriminering, vilket är fallet med regeringens så kallade “pätkätyölaki” om mer visstidsanställningar.

Hyvät kuulijat,

On lyhytnäköistä kohdistaa leikkauksia sote-järjestöihin, kolmanteen sektoriin, joka vastaa merkittävästä osasta ennaltaehkäisevää työtä – työstä, joka on kokonais­taloudellisesti järkevintä. Hallitus väittää puolustavansa varhaista hoitoa ja tukea, mutta samalla se heikentää hoitotakuuta ja korottaa tuntuvasti sosiaali- ja terveydenhuollon maksuja.

Samaan aikaan rahaa löytyy yksityisille hoivajäteille. Nyt tiedämme, että panostukset yksityiseen hoitoon ovat hyödyttäneet ennen kaikkea niitä, jotka jo ennestään käyttivät yksityisiä palveluja ja joilla on hyvät tulot.

Nyt pitäisi vihdoin olla tavallisten suomalaisten vuoro!

Bästa åhörare,

Vi måste ta på allvar att ungas framtidstro har försvagats. Vi måste lyssna på de unga och förstå hur deras uppväxt har präglats av kris efter kris samtidigt som sociala medier med allt vad de innebär präglar allt fler människors liv i allt större utsträckning.

Vi har i Finland över partigränserna betonat och ska fortsätta betona vikten av högklassig utbildning. Men för att det löftet ska vara trovärdigt så ska en examen leda till jobb, inte till arbetslöshet. Och om tillgången till högskoleutbildning ska vara jämlik så måste studiernas finansiering bli mindre, inte mer, lånebaserade.

Då regeringen fick kritik för att försvaga studerandes ekonomi var svaret att en reform av hela studiestödet skulle göras. Nu vet vi att den reformen inte kommer att åtgärda problemen. Det blir upp till kommande regeringar. Det måste göras.

Vi har inte råd att övergå till ett system där en del unga inte har råd med högskoleutbildning. Vi får heller inte äventyra avgiftsfriheten i vårt nuvarande system. Regeringen tar dock ett första farligt steg i den riktningen då den planerar tillåta folk att betala för att ta examen vid Öppna högskolor, trots att högskolorna inte ens vill ha denna möjlighet.

Med facit i hand var det motiverat att regeringen Marin gjorde andra stadiets utbildning avgiftsfri genom utvidgade läroplikten. Att gå i motsatt riktning på tredje stadiet vore olyckligt. Vi ska värna om den avgiftsfria utbildningen. Vi behöver investera mer i kunskap och kunnande för att möta framtidens utmaningar.

Hyvät kuulijat, ystävät,

Eräs puoluetoveri pyysi minua osallistumaan ydinasevapaaseen vapunviettoon ja edistämään sitä. Teen sen mielelläni. Ydinaseet ovat ilmastonmuutoksen ja biodiversiteettikriisin ohella ihmiskunnan suurimpia kohtalonkysymyksiä.

Suomen, ja itse asiassa kaikkien Pohjoismaiden, linja on keskittynyt ydinaseriisuntaan ja jännitteiden lieventämiseen. Meillä on myös ollut tapana keskustella tämänkaltaisista asioista ja valmistella niitä aidosti parlamentaarisesti.

Valitettavasti Orpo–Purran hallitus on valinnut toisenlaisen tien.

Hallitus esittää, että ydinasekielto poistetaan laista ja aikoo viedä tätä muutosta läpi yksinkertaisella enemmistöllä eduskunnassa. Tämä muutos olisi vastuuton ja riskialtis. Se heikentäisi turvallisuutta sen sijaan, että vahvistaisi sitä.

Ehdotus poikkeaa Suomen pitkäjänteisestä linjasta ydinasekysymyksessä, ja tapa, jolla hallitus vie asiaa eteenpäin, rikkoo poliittista kulttuuriamme.

Tämä ei veisi meitä kohti pohjoismaista linjaa. Päinvastoin: seurauksena olisi, että rajoituksia olisi vähemmän kuin muissa Pohjoismaissa, vaikka maantieteellinen sijaintimme pikemminkin puoltaisi tiukempia rajoituksia.

On totta, että turvallisuuspoliittinen tilanne ja geopoliittinen toimintaympäristö ovat muuttuneet Venäjän Ukrainaan kohdistaman hyökkäyssodan seurauksena. On myös totta, että Naton jäsenyyden keskeisin perustelu oli ydinasepelote. Tästä ei kuitenkaan seuraa, että meidän tulisi muuttaa ulko- ja turvallisuuspolitiikkaamme enempää kuin on välttämätöntä. Se, että sen on pysyttävä ajan tasalla, ei edellytä ydinaseiden sallimista Suomessa millään tavalla.

Se, mikä on heikentänyt Natoa, ja Suomen turvallisuutta, on oikeistopopulismi Trumpin johdolla. Se on todellinen suuri vaara, ei ydinasekielto Suomen laissa.

Jopa hallituksen omassa lainsäädäntösuunnitelmassa todetaan, että ”ydinenergialain ydinräjähdekieltoa on tarpeen arvioida, mutta Nato-jäsenyys ei edellytä sen muuttamista.” Eli: Nato-jäsenyys ei edellytä lain ydinasekiellon muuttamista.

Ydinaseet ovat kysymys, joka on huomattavasti laajempi kuin pelkkä puolustuspoliittinen kysymys. Se on laaja turvallisuuspoliittinen kysymys, ulkopoliittinen kysymys ja lisäksi moraalisesti erittäin latautunut kysymys.

Alltså: Finland bör bevara kärnvapenförbudet i lagen. Att slopa förbudet är inte säkerhetspolitiskt nödvändigt. Det speglar tvärtom ett ansvarslöst förhållande till massförstörelsevapen.

Bästa vänner,

En av Finlands stora utmaningar de kommande åren är den demografiska utvecklingen, med allt färre personer i arbetsför ålder. Detta utgör i sig ett ekonomiskt argument för ökad invandring, givetvis i kombination med fungerande integrationstjänster och åtgärder för att förebygga segregation. Ur det perspektivet gör regeringen landet en björntjänst genom en rad åtstramningar.

Problemet är därtill moraliskt. Antalet människor i världen som tvingats lämna sina hem är högre än någonsin, plus att vår invandringspolitik föranledde omänskliga beslut redan tidigare. Speciellt barnens rättigheter borde stärkas, inte försvagas.

Migrationen ökar med största sannolikhet ytterligare framöver i takt med att den globala uppvärmningen framskrider på ett ohållbart sätt. Även på den punkten behöver vi en regering som axlar ansvar bättre.

En rättvis grön omställning behöver helt akut bli ett gemensamt projekt för hela samhället, för hela Finland, och därmed kan vi bättre få med oss hela EU.

Det blir dyrare att anpassa sig i efterhand än att vidta åtgärder nu. En ansvarsfull klimatpolitik är också fredspolitik. En aktör som däremot gynnas av att länder är fossilberoende är Ryssland.

Det är bakvänt att EU-länder som med ena handen stött Ukraina med den andra handen har stött Rysslands krigskassa genom import av fossila bränslen.

Vad gäller Ukraina så bör sägas att Finlands stöd är enhälligt och robust. En av vårens positiva nyheter är att vi ser en förändring i Ungern som stärker EU och stödet till Ukraina.

Även om EU tagit steg högerut så kan vi glädjas över att EU-parlamentet bland annat röstat för krav på en samtyckeslag. Kampen för jämställdhet fortsätter.

Det finns flera glädjande exempel världen över att ta fasta på. Ett exempel från USA: Då Vita huset präglas av hatretorik och en politik utan anständighet kan vi istället hämta inspiration från New York och Zohran Mamdanis framgångar.

Avslutningsvis, lopuksi,

Låt oss inte glömma Palestina, Sudan, Jemen, Syrien, Libanon, Afghanistan, Sudan, Sydsudan och alla andra länder där människor lider av konflikter och förtryck eller hungersnöd.

Låt oss bejaka solidaritet och empati.

Låt oss försvara mänskliga rättigheter.

Låt oss jobba för en annan regering senast från och med riksdagsvalet 2027.

Låt oss tänka mer nyanserat än dagens mittfåra inom ekonomi och säkerhet, för att således stärka både ekonomi och säkerhet.

Låt oss lyfta upp kultursektorns betydelse för såväl välbefinnande som resiliens, för vad det är att vara människa och ingå i olika sammanhang, vara del av något större.

Låt oss jobba för en annan regering senast från och med riksdagsvalet 2027.

Suomi tarvitsee hallituksen, joka sopeuttaa taloutta oikeudenmukaisemmin sekä rakentaa luottamusta ja uskoa tulevaisuuteen.

Hallituksen, jota eivät varjosta rasismiskandaalit, vaan joka edistää avoimempaa ja lämpimämpää yhteiskunnallista ilmapiiriä.

Hallituksen, joka säätää luonnon monimuotoisuutta turvaavan luontolain ja joka uskottavasti tekee työtä sen eteen, että Suomi on ilmastoneutraali hyvinvointivaltio vuoteen 2035 mennessä.

Det kommer inte att bli lätt, det kommer inte att bli en dans på rosor, men under de omständigheter som råder går det att prioritera mer rättvist än vad högern i Finland gör idag.

Och vi är övertygade om att vår linje också ger bättre resultat.

För att förändringen ska bli av behövs insatser av så många som möjligt, inom flera partier.

Suomen suunta on käännettävä, ja siihen tarvitaan meitä kaikkia – jotta ensi vappuna voimme todeta: muutos on käynnissä.

Jotta Orpo–Purran hallituksen jälkeen tilalle tulee Lindtmanin hallitus, mahdollisimman punavihreänä.

Tiderna är svåra, men vi får inte bli uppgivna, inte nedstämda. Vi får inte normalisera hat. Som Martin Luther King jr sade:  “Our lives begin to end the day we become silent about things that matter.”

Vi ska aldrig tysta som rörelse. Som Mikael Wiehe skrivit:

“Sångerna om frihet/ Om rättvisa och fred/ Sångerna om folket/ Som aldrig kan slås ner/ Sångerna om kärlek/ Som aldrig kan förstummas/ Ska nya röster sjunga/ Ska nya röster sjunga/

Så segrar inte döden/ Fast åren har sin gång/ Så stannar inte tiden/ Den börjar bara om/ För sångerna om livet/ Som aldrig kan förstummas/ Ska nya röster sjunga/ Ska nya röster sjunga”

Näiden sanojen ja ajatusten myötä haluan toivottaa teille kaikille hyvää vappua! Glad Första maj!

Kampen fortsätter, taistelu jatkuu!